Vanliga frågor

Allt du behöver veta om ”Ladda i stället för att tanka”! Det finns många frågor om optimal laddning. MENNEKES har ett svar på alla frågor.

Vanliga frågor

Allt du behöver veta om ”Ladda i stället för att tanka”! Det finns många frågor om optimal laddning. MENNEKES har ett svar på alla frågor.

  • Vad är fördelarna med elbilar?

    Fördelarna med elbilar kan sammanfattas i tre punkter: köra elektriskt är angenämt, billigt och bra för miljön!

    Många bilförare tycker att det är angenämt att köra en elbil, eftersom det är tyst, nästan inga vibrationer och kraftig acceleration. Man har alltid tillgång till hela vridmomentet i elbilar. Därmed har även små elbilar med låg effekt en enorm acceleration.

    I framtiden kommer elleverantörerna att erbjuda olika taxor för att ladda din bil. Om det finns för mycket överskottsenergi kan du dra nytta av det. Om du har en solcellsanläggning kan du köra "gratis" genom att du laddar bilen från batteriet med din egen solenergi.

    Du kör med energi från förnyelsebara källor. På så sätt ger du genom att köra en elbil ett personligt och viktigt bidrag till att bibehålla vår miljö och vår planets framtid.

    Det är billigare att köra på el, det är roligare och det är bra för miljön.

    Varför elektromobiliteten är framtiden ...

    Redan idag är elbilar utmärkta för daglig användning, till exempel för pendling till arbetet eller för att köra och handla. Utbyggnaden av laddinfrastrukturen pågår för fullt. I Tyskland finns det tusentals laddpunkter, de flesta i stadsområdena. Fram till år 2020 kommer en heltäckande offentlig laddinfrastruktur att vara installerad.

    Med ökande marknadspenetration kommer priserna på elbilar att fortsätta minska och komma ner till samma nivå som bilar med förbränningsmotorer. Dessutom ska man beakta att underhålls- och servicekostnaderna för elbilar är betydligt lägre. 

    Tack vare stora framsteg inom batteriforskning blir batterierna inte bara effektivare och lättare utan även billigare. Priset per kilowattimme kommer att fortsätta minska och räckvidden på elbilar kommer att bli ännu längre.

    Redan idag är elektromobilitet vanligt och är inte någon teknisk nyhet. Den har sin fasta plats i trafiken och syns allt mer. 

  • Vilka typer av kontakter finns det för elbilar?

    Världen över har totalt tre kontakttyper standardiserats av IEC (International Electrotechnical Commission) för laddning av elbilar med växelström. I Europa definieras den så kallade IEC-typ 2 som standard laddkontakt, med vilken man såväl kan ladda 230 V som 400 V.

    Från 2017 kommer dessa att användas på alla nya fordonsmodeller i Europa. Systemet utvecklades av MENNEKES i Tyskland.

    Från tiden innan man kom överens om en gemensam kontaktstandard finns det fortfarande elbilar som är utrustade med det så kallade IEC-typ 1-systemet. Det är i första hand fordon från Fjärran Östern eller USA.

    Dessutom stöter man fortfarande på SCHUKO- , CEE-Caravan- och HPC-anslutningar som endast kan användas för att ladda från 230 V-nät. För att ladda från 400 V AC stöter man ibland fortfarande på CEE-trefasanslutningsdon. På grund av den låga effekten tar det lång tid att ladda från 230 V. Hela laddningen av ett 20 kWh-batteri tar nästan sex timmar. Det är snabbare att ladda från 400 V AC. Vid en laddeffekt på 22 kW tar det ytterligare en timme att ladda.

    Det går ännu snabbare att ladda med likström. Vid 500 V och 100 A laddström (50 kW) är 20 kWh-batteriet fullt igen på bara 20 minuter. Arbetet med att utarbeta en gemensam norm för dessa anslutningar pågår fortfarande. Därför används fortfarande olika system, till exempel CHAdeMO-systemet och Combined Charging System (CCS) som baseras på IEC-typ 2-kontaktsystemet. Det senare kan användas såväl för laddning med växelström som snabbladdning med likström och är kompatibelt med det aktuella standardsystemet typ 2.

    Vilken räckvidd har en elbil?

    Räckvidden för en elbil beror på flera faktorer:

    • Batteriets kapacitet
      Följande gäller alltid: Ju större batterikapacitet desto större räckvidd

    • Fordonets specifika effekt
      Detta involverar inte bara maximal effekt utan den faktiskt behövda effekten som i sin tur beror på följande faktorer:

    • Tunga bilar behöver mer energi än lätta bilar

    • Ruttprofil
      Vid körning i backar och med hög hastighet är räckvidden lägre än vid samma körsätt på raka, plana sträckor

    • Körstil
      Kraftiga accelerationer och inbromsningar minskar räckvidden. Förutseende körning och normala accelerationer påverkar räckvidden positivt

    • Ytterligare förbrukare
      Uppvärmning och klimatsystem förbrukar också energi, därmed minskar även räckvidden.
      Moderna färddatorer beräknar återstående räckvidd relativt tillförlitligt och tar hänsyn till energiförbrukningen för all utrustning samt den tidigare körstilen.

    Så här beräknas räckvidden: Batterikapacitet ÷ förbrukning/100 km = räckvidd. Exempel: En batterikapacitet på 30 kWh och en förbrukning på 15 kWh/100 km ger en räckvidd på 200 km.

    Räcker den laddade energin för att komma dit jag ska?

    Räckviddsrädsla beskriver oron att bilen blir utan ström under körningen, att bilen stannar och det inte finns någon möjlighet att ladda. Med de aktuella räckvidderna på 120–160 km finns det ingen anledning att oroa sig för det. Laddinfrastrukturen byggs ständigt ut.

    Olika studier har visat att man i genomsnitt kör mellan 40 och 60 km per dag med en personbil. I Europa kör 80 % av befolkningen mindre än 80 km per dag. Bara 4 % av tyskarna kör dagligen mer än 160 km per dag. Dessutom står ett genomsnittligt fordon dagligen stilla i ungefär 23 timmar. Elbilar kan alltså laddas utmärkt överallt där de står.

    Du skulle i stället ställa dig frågan vart du vill köra? Hur ser ditt körbeteende ut en dag? 

    Den elektriska räckvidden är framförallt beroende av kapaciteten (i kWh), batteriets vikt, bilens koncept (plug-in- eller helelektrisk) samt accelerationen och hastigheten. Till exempel har Tesla S Limousine en räckvidd på 480 km vid normal belastning vid en batterikapacitet på 85 kWh. BMW i3 klarar i genomsnitt 160 km med 18,8 kWh. Volkswagen e-Golf kör 130–190 km helt på el med 24,2 kWh. 

    Vilken livslängd har en elbil?

    Batteriet är den komponent som avgör elbilens livslängd. 

    Numera finns det några tillverkare som lämnar upp till åtta års garanti på sina fordonsbatterier.
    De kan bytas ut till ett nytt batteri och därmed kan livslängden för en elbil vara lika lång som en bensindriven.

  • Var kan jag ladda?

    Du kan ladda överallt där du parkerar din bil.
    Med en elbil behöver du inte någon bensinstation utan använder din egen, privata eller en av de många offentliga laddstationerna.
    Du kan ladda bilen fullt hemma över natten eller på din arbetsplats. Dessutom byggs ständigt fler offentliga laddpunkter och snabbladdare upp. Med ett elavtal hos din elleverantör kan du ladda där.

    Hur betalar jag vid en offentlig laddpelare?

    Debiteringen på offentliga laddstationer sköts av operatören eller en roaming-partner. Beroende av leverantören erbjuds olika betalningssätt.

    Möjlighet 1: Du tecknar ett avtal med en mobilitetsleverantör som antingen själv driver laddstationerna eller som samarbetar med andra operatörer inom ramarna för ett roamingpartnerskap. Då kan du logga in på laddstationerna med leverantörens Smartphone-app och ladda bilen. Betalningen sker med det i avtalet överenskomna betalsättet.

    Möjlighet 2: Du skannar QR-koden som operatören har satt upp på laddstationen med din Smartphone. Alternativt kan du använda mobiltelefonens NFC-funktion eller mata in URL för en mobil webbsida i din webbläsare. 

    Då kan du starta laddningen efter att du har angett betalningssätt (t.ex. kreditkort) på en mobil webbsida. 

    Möjlighet 3: Alternativt till ovan nämnda smartphone-app (möjlighet 1) används idag även RFID-laddkort. Operatör och användare ska beakta dataskyddsriskerna innan de använder sådana kort. Ofta används därför dessa laddkort endast för kostnadsfria laddningar.

    Var får laddstationer sättas upp?

    Idag sätts laddstationer upp och används såväl på offentliga som på halvoffentliga och privata områden. I princip får laddstationer sättas upp överallt så länge de uppfyller bestämmelserna i ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen”. Förordningen reglerar de tekniska lägsta kraven på uppbyggnad och drift av offentligt tillgängliga laddpunkter för elbilar i Europa. Anslutningar till det offentliga nätet måste alltid godkännas av nätoperatören. För drift och energiekonomiskt enhetlig anslutning av laddstationen kan operatören även använda sig av tjänsteleverantörer.

    I halvoffentliga områden (t.ex. privat drivna parkeringshus och parkeringsplatser) och i privata områden får laddstationer sättas upp av fastighetsägaren. Även här använder ägaren ofta sig av tjänsteleverantörer.

    Innan hyresgästen sätter upp en laddstation i hyresegendomen måste den godkännas av ägaren.

    Vid val av uppställningsplats ska man förutom väder- och miljöpåverkan även ta hänsyn till risken för vandalism. 

    Uppställningsplatsen ska väljas så att trafikflödet inte påverkas av användningen av laddstationen.

    Kan bilens energi matas tillbaka till elnätet?

    I princip kan energi från bilen matas tillbaka till elnätet. Förutsättning för detta är att såväl bilens laddteknik som laddinfrastrukturen stödjer detta.

    I detta ligger även en stor risk för energipolitik just i samband med effektiv användning av förnyelsebar energi. På så sätt kan elbilar användas som buffertackumulatorer för förnyelsebar energi och jämna ut belastningstoppar i elnätet genom inmatning av energi från elbilar. 

    Idag utjämnas dessa belastningstoppar av kärnkraftverk eller kraftverk som drivs med fossila bränslen. När laddinfrastrukturen har byggts ut och elbilarna har fått stor utbredning skulle energiinjektion från elbilar vara avsevärt miljövänligare sätt att jämna ut belastningstopparna.

    Genom en lämplig programmering av bilens elektronik och användarspecifikationerna säkerställer man att fordonet alltid är tillräckligt laddat. För närvarande pågår fortfarande arbete med implementeringsmodeller och tester utförs i pilotprojekt.

    Vad måste jag tänka på om jag som ägare av en egendom, ett källargarage eller en offentligt tillgänglig parkeringsplats vill tillhandahålla en laddmöjlighet?

    Det krävs inte något särskilt godkännande för att sätta upp laddställen i eller på egna byggnader. 

    Dock gäller särskilda bestämmelser för källargarage, till exempel brandskyddsföreskrifterna i respektive region. En laddpelare på egen mark med offentlig tillgång måste godkännas av ansvarig myndighet. Genom en bygglovsansökan erhålls ett juridiskt godkännande. Offentligt tillgängliga laddpunkter måste dessutom uppfylla

    ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen”.

  • Vad kostar elen för att köra en elbil 100 km?

    Elkostnaderna per 100 km är avsevärt billigare än bensindrivna bilar.

    Exempel: En elbil har en elförbrukning på 15 kWh per 100 km. Om elkostnaden är 0,25 euro/kWh blir kostnaden 4,00 euro. 

    Med en förbränningsmotor med en förbrukning på 6,5 l/100 km och ett literpris på 1,35 € blir kostnaden 8,10 euro – alltså mer än dubbelt så mycket.

    Hur lång tid tar en laddning?

    Beroende av bilens effekt (jämförelse Tesla) laddas bilens batteri upp till 80 % på 30 minuter och därmed har du beroende av fordonsmodell mellan 350 och 380 km räckvidd.

    Grundläggande gäller: bilen laddar medan du sover, arbetar eller handlar. Därför spelar det ingen roll hur lång tid det tar att ladda.

    Det spelar större roll hur många kilometer du kör per dag och om du klarar denna distans med ett fullt batteri. För långa sträckor kommer det i framtiden att finnas snabbladdare längs motorvägarna.

    Kan jag ladda en elbil i eluttaget där hemma?

    I princip ja, dock är normala eluttag och ledningarna fram till dem är som regel inte konstruerade för varaktig belastning. Därför ska man endast ladda från ett normalt eluttag i nödfall.

    För normal laddning hemma rekommenderar vi uttryckligen att ladda med en laddpelare eller väggladdstation som är specialutvecklad för detta. De finns med olika laddeffekter.

    Vi rekommenderar en laddlösning med tillräckliga laddeffektsreserver. Därmed är du rustad för framtiden och kan ladda bilen snabbare och framförallt säkrare.

    Är det säkert att ladda under alla väderförhållanden?

    Elbilar kan laddas säkert även vid regn.

    Måste jag alltid ladda bilen fullt?

    Nej. Du kan ladda elbilen efter ditt strömbehov och du kan avbryta laddningen när som helst.

    Hur hittar jag de offentliga laddstationerna?

    Det är enklast med leverantörens smartphone-app.
    Då ser du även aktuell taxa och trafikinformation. De har ofta en inbyggd navigeringsfunktion.

    Via webbsidor, t.ex. www.uppladdning.nu kan du även hitta och lägga till laddstationer i närheten.

    Måste jag hålla parkeringsplatsen ledig vid laddpelaren?

    Om parkeringsplatser är markerade med en skylt "Elbilar under laddning" får dessa platser endast användas av elbilar för laddning.
    Om en bensin- eller dieseldriven bil blockerar parkeringsplatser som är markerade för elbilar agerar ordningsmakten målriktat mot felparkerarna.
    Den som oberättigat parkerar framför en laddpelare för elbilar straffas med parkeringsböter eller bogseras bort. Naturligtvis ska de landspecifika lagarna och trafikreglerna beaktas.

    Kan jag se hur mycket den laddade elmängden under laddningen?

    Om du kan se hur mycket el som har laddats beror på respektive laddsystem. Som regel summeras strömmen på laddpelarens mätare. 

    I en app för respektive laddsystem kan du se elförbrukningen för varje laddning.

    Vad händer om laddningen avbryts då och då?

    Det är inget problem om laddningen avbryts. Laddningen kan återupptas när som helst.

    Hur avslutar jag laddningen?

    Laddningen kan alltid avslutas i bilen. Några system kan även stoppas med en app eller genom att hålla RFID-kortet som användes för auktoriseringen framför pelaren igen.

    Vad händer om bilen laddas med mer/mindre effekt?

    Bilar och laddstationer är i båda fall uppåt- och nedåtkompatibla. Laddstationen meddelar maximal effekt till bilen, men bilen kan även klara lägre än denna effekt

    Vad händer om jag låter elbilen vara ansluten till laddboxen i flera dagar?

    Strömflödet upphör automatiskt av ett integrerat laddningshanteringssystem när batteriet är fulladdat.

    Uppstår det ytterligare kostnader eller skador om jag låter bilen vara ansluten till elnätet när den är fulladdad?

    Som regel orsakar en bestående strömanslutning inga kostnader eller skador när laddningen har slutförts. 

    I framtiden kommer den befintliga anslutningen dessutom att vara användbar till exempel för att förvärma bilen på vinter utan att använda ström från bilens batteri. Detta medför naturligtvis extra kostnader. Då uppstår visserligen kostnader.

  • Varför ska man använda belastningsstyrning? Vilka fördelar har belastningsstyrning?

    Med den ständiga utvecklingen av elektromobiliteten måste många elbilar laddas samtidigt. Detta ställer i sin tur krav på laddinfrastrukturen, som MENNEKES erbjuder lämpliga lösningar för.

    Så om framtida anställda, kunder och gäster vill ladda hos dig kommer det att uppstå effekttoppar medan laddningen sker. Under dessa tider bör en lämplig laddningseffekt vara tillgänglig. För att strömförsörjningen ska vara jämn och tillförlitlig krävs intelligent belastningsstyrning. Det garanterar driftsäkerheten och ökar laddpunkternas tillgänglighet.

    Så länge tillräcklig mycket ström finns tillgänglig för alla anslutna bilar kan de laddas med full effekt. Om summan av strömmen till alla använda laddningspunkter överstiger specifikationerna för det maximala strömvärdet griper MENNEKES belastningsstyrningssystem in.

    Laddströmmarna till de använda laddpunkterna reduceras. Det säkerställs att värdet på den inställbara lägsta strömmen inte underskrids vid någon laddpunkt. På så sätt garanterar MENNEKES produkter hög tillgänglighet och driftsäkerhet.

    Dessutom undviks även extremt dyra effekttoppar i strömförsörjningen.

    Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning

    Hur fungerar MENNEKES belastningsstyrning?

    För att dina laddsystem ska kunna integreras i belastningsstyrningen, måste de vara anslutna till samma så kallade "Accounting Control Unit (ACU)".

    En ACU fungerar därmed som gränssnitt mellan laddpunkterna och belastningsstyrningen. Den finns till exempel i MENNEKES eMobility-gateway eller i laddningssystemet ”Smart”.

    Om det finns tillräcklig effekt för anslutna elbilar krävs ingen reglering.

    MENNEKES-belastningsstyrning ingriper endast i laddningsströmmen för de enskilda laddningspunkterna om den totala strömmen överstiger den maximala strömmen som du ställt in. Därmed förhindras effekttoppar som kan uppkomma om många användare vill ladda sina bilar samtidigt.

    Dessutom säkerställer även systemet att en konfigurerad lägsta ström inte underskrids. Denna lägsta ström är permanent tillgänglig för alla anslutna bilar.

    Anordningen är väldigt enkel. 

    Installatören eller teknikern matar in tre parametrar via det lösenordskyddade webbgränssnittet:

    1. värdet för maximal nätanslutningsström och

    2. värdet för den reducerade nätanslutningsströmmen

    3. värdet för minsta laddströmmen

    Maximal ström kan vara ett strömvärde som operatören väljer fritt. Till exempel märkströmmen för säkringen i energifördelningen för den gemensamma matarledningen till laddpunkterna. 

    Denna maximala nätanslutningsström gäller för alla anslutna laddpunkter totalt och överskrids aldrig.

    Om det förutom laddningsstationerna finns andra konsumenter på samma försörjningsledning kan deras förbrukning reserveras genom att minska nätanslutningsströmmen. 

    Via en extern signal signaleras de övriga förbrukarnas behov. Systemet fördelar därefter den reducerade nätanslutningsströmmen. Därmed säkerställer belastningsstyrningen driftsäkerheten för alla anslutna enheter.

    Värdet på den lägsta strömmen gäller i lika hög grad för alla laddpunkterna. Med denna parameter kan operatören anpassa sin laddinfrastrukturen efter elfordonens minimikrav.

    Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

    Nya funktioner i MENNEKES belastningsstyrning?

    Våra funktioner ger dig möjlighet att automatiskt fördela belastningen över din hopkopplade laddinfrastruktur. Denna funktion är viktig om man till exempel har flera laddpunkter i drift.

    Den nya funktionen säkerställer automatiskt att de upptagna laddpunkterna behandlas lika med avseende på deras strömförsörjning. Med uppdateringen känner systemet automatiskt av när laddningen närmare sig slutet för ansluten elbil.

    Om systemet upptäcker att laddningen har slutförts frigör systemet den tidigare nödvändiga laddningseffekten till andra användare, utan att elbilens förare måste ingripa genom att ta ut kontakten. Den frigjorda elen fördelas automatiskt på de laddande bilarna i ordning som de anslöts.

    När de anslutna bilarna har laddats kan de även förses med el för ytterligare laddningscykler vid en senare tidpunkt.

    Därmed garanterar alltid systemet optimalt utnyttjande av totalt tillgänglig energi.

    För lokala nätverk utan en extern backend erbjuder MENNEKES ytterligare en ny funktion. Du definierar själv ”VIP-användare” inom den lokalt integrerade användaradministrationen.

    Efter auktorisationen utgör de en egen grupp när det gäller belastningsstyrning.

    Denna grupp bildar därmed en egen "reglerkrets" och behandlas prioriterat framför de övriga användarna. Därför är ett meningsfullt förhållande mellan användare och VIP-användare avgörande. Erfarenheten har visat att endast 20–30 % av alla fasta användare ska få VIP-status. Därmed har du möjlighet att upprätta exklusiva parkeringsplatser eller anpassa laddinfrastrukturen efter användarnas individuella behov.

    Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

    Vilka av MENNEKES laddsystem kan anslutas till belastningsstyrningen?

    Alla nätverkskompatibla laddsystem från MENNEKES kan anslutas till belastningsstyrningen:

    • AMTRON Xtra, Trend och Premium
    • Väggladdsystemen Premium och Smart
    • Laddpelarna Premium och Smart

    En blandad drift av dessa system är också möjlig. Dessa system sammankopplas med hjälp av en eMobility-gateway. 

    Networking Master Satellite Networking eMobility Gateway

    MENNEKES belastningsstyrning är integrerad i varje eMobility-gateway och kan ställas in av elinstallatören. Belastningsstyrningen från MENNEKES kan efterutrustas när som helst om du redan har en motsvarande laddinfrastruktur.


    Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

  • DIREKTIV 2014/94/EU – Vad är det?

    ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen” reglerar de tekniska lägsta kraven för uppbyggnad och drift av offentligt tillgängliga laddpunkter för elbilar.

    Den aktuella versionen finns här:

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

    Rättslig form: THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION

    Ikraftträdandedatum DIRECTIVE: 22 October 2014

    Viktigt: Kraven gällande vandalismskydd, skyddstyper, skyddsklasser, kalibrering, TAB, etc. behandlas inte av direktivet. För detta ska de gällande normerna beaktas.

    DIREKTIV 2014/94/EU – Vem gäller det för?

    Operatörer av offentligt tillgängliga laddpunkter

    Operatören äger egendomen eller har en jämförbar rättsposition till laddpunkten. 

    Laddpunktsoperatören ansvarar för drift av laddinfrastrukturen (funktion, underhåll, reparation mm.) och koordinerar energiekonomisk enhetlig anslutning till elnätet (nätanslutning, leverans mm.). 

    Han ska se till att det är möjligt för alla användare ladda vid laddpunkten. 

    Dvs. det måste vara möjligt att ladda utan att upprätta ett permanent avtal (elavtal) med operatören (enligt EU-direktivet ”samarbeta på ett icke-diskriminerande sätt med alla andra ägare eller driftsansvariga för laddningsstationerna”).

    Den aktuella versionen av direktivet:

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

    DRIEKTIV 2014/94/EU – Vilka laddpunkter gäller det för?

    • Offentligt tillgängliga normalladdningspunkter (laddeffekt upp till max. 22 kW)
    • Offentligt tillgängliga snabbladdningspunkter (laddeffekt som är högre än 22 kW)

    DIREKTIV 2014/94/EU – Krav på anslutningsdon

    Av driftskompatibilitetsskäl måste varje laddningspunkt minst utrustas med de anslutningsdo, typ 2 enligt standarden SS-EN 62196-2, utgåva december 2014. 

    Vid uppbyggnad av normala eller snabba laddningspunkter, där det är möjligt att ladda med likström, måste av driftskompatibilitetsskäl minst utrustas med de anslutningsdon av typ Combo 2 i enlighet med standarden SS-EN 62196-3, utgåva Juli 2012.

    Den aktuella versionen av direktivet:

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

  • Vem får ta betalt för ström?

    Här måste den nationella lagstiftningen beaktas.

    Vad är eMobility-gateway? Vad behöver jag för en professionell förvaltning och/eller roamingkompatibelt nätverk för laddinfrastrukturen?

    MENNEKES eMobility-gateway, antingen integrerad i en SMART laddstation eller som separat enhet, är den perfekta uppgraderingen för befintliga premium-system. 

    Upp till 16 laddpunkter kan kopplas samman med en gateway och anslutas till ett intelligent programsystem. 

    Det är kompatibelt med MENNEKES olika laddsystem och med många överordnade programvarusystem (Open Charge Point Protocol – OCPP-kompatibla). 

    Det har följande fördel: Vid en backend-anslutning blir de tillhörande mobildatakostnaderna lägre för varje laddpunkt!

    Nätverket implementeras därmed praktiskt, enkelt och kostnadsoptimerat.

    Dessutom erbjuder MENNEKES eMobility-gateway ännu mer:

    Integrerad MENNEKES belastningsstyrning för de anslutna laddpunkterna

    lokal användaradministration och transaktionslistor för lokalt nätverksansluten infrastruktur (ingen backend-anslutning)

    framtidssäker investering eftersom det är möjligt att bygga ut laddinfrastrukturen steg för steg

    även möjligt med systemövergripande sammankoppling (blanddrift) med laddpelare, väggladdstationer och AMTRON laddsystem

    Vad är EVSEID och EMAID? Varför behöver man dessa ID?

    För en bredd acceptans av elektromobiliteten är det absolut nödvändigt att slutkunderna har tillgång till en tillräckligt stor, diskrimineringsfritt tillgänglig infrastruktur. Förutsättning för alla åtkomst- och betalningsmetoder är entydiga kännetecken eller identifikation (ID) av den använda laddinfrastrukturen samt kunderna.

    (1) EVSEID (Electric Vehicle Supply Equipment ID) används av laddstationsoperatören för att entydigt identifiera sin laddinfrastruktur 

    (2) EMAID (e-Mobility Account Identifier) används av e-Mobility-leverantörer för att förse sina kunder med entydiga nummer för identifikation.

    I ISO 15118 förklaras syntax och uppbyggnad av ID.

    Standarden finns på https://webstore.iec.ch

  • Brandskydd i källargarage – finns det särskilda föreskrifter för laddning av elbilar?

    Vid laddning av elbilar bibehålls den ursprungliga användningen som garage.

    Till temat brandskydd finns det en EU-bestämmelse – UNECE R 100

    Regulation No 100 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) — Uniform provisions concerning the approval of vehicles with regard to specific requirements for the electric power train

    I denna bestämmelse anges följande punkter:

     

    • Genom laddningen uppstår inga ytterligare faror vid elbilarna .
    • Det krävs ingen särskild anordning av parkeringsplatserna för elbilar.
    • Det krävs inte något speciellt elektriskt frånkopplingsställe för brandkåren.

    Vad ska man tänka på vid planeringen av en elektrisk anläggning i byggnader med laddstationer? Vilka föreskrifter och rekommendationer finns?

    Detta gäller alltid: att de lokala kraven uppfylls måste i enskilda fall kontrolleras av elplanerare. Exempel på sådana riktlinjer är kraven i Garage- och byggnadsstadgarna för respektive lands eller elleverantörens eller nätoperatörens bestämmelser.

    Grundläggande kan alla följande minsta krav resp. rekommendationer uttalas för planeringen:

     IEC 60364-7-722 (i Tyskland: DIN VDE 0100-722):

    Denna norm ställer krav på uppförande av lågspänningsbrytare, speciellt för strömförsörjningen till elbilar.

    Denna norm är obligatorisk för den som upprättar anläggningen!

    Viktiga punkter är att beakta samtidighetsfaktorn när det gäller varaktig belastning (RDF = 1) eller användning av belastningsstyrningsfunktioner!

    Dessutom ställs krav på användningen av jordfelsbrytare.

    Alla dessa normer och riktlinjer finns på https://webstore.iec.ch

    Vilka jordfelsbrytare måste användas vid laddning av elbilar?

    IEC 60364-7-722 resp. DIN VDE 0100-722:

    Denna norm ställer krav vid uppförande av lågspänningsbrytare, särskilt för strömförsörjning av elbilar.

    Denna norm är obligatorisk för den som upprättar anläggningen!

    Kraven på användning av jordfelsbrytare är:

    Laddstation med ett uttag eller fordonskoppling enligt normserie IEC 62196 resp. SS-EN 62196 (alltså anslutningsdon av typ 1 resp. typ 2):

    Jordfelsbrytare (RCD) typ B

    eller

    Jordfelsbrytare (RCD) typ A i kombination med en lämplig anordning för avstängning av försörjningen vid likströmsfelströmmar > 6 mA.

    Även utgåva 3 av IEC 61851-1 (Electric vehicle conductive charging system - Part 1: General requirements) som publicerades februari 2017 innehåller detta krav.
    Alla dessa normer och riktlinjer finns på: https://webstore.iec.ch

    Vad ska beaktas när det gäller överspänningsskydd på laddstationer?

    När det gäller överspänningsskydd måste elektrikern åberopa följande betraktningssätt:

    a. IEC 60364-5-53 (i Tyskland: DIN VDE 0100-534) beskriver urvalet av riktiga överspänningsskyddsanordningar för tillämpningarna som beskrivs i IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443).

    De innehåller kraven för urvalet om upprättandet av ett sådant överspänningsskydd krävs i enlighet med IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443)

    b. Enligt IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443) måste ett skydd ombesörjas vid transienta överspänningar om följderna påverkar:

    1. Människoliv

    2. Offentliga anordningar och kulturarv

    3. Närings- och industriaktiviteter

    4. Ansamlingar av personer

    5. Enstaka personer

    Följande fråga ställs: Har följderna av överspänningen i samband med en laddstation för elbilar effekter på ovan nämnda punkter b1 till b5?

    Svar:

    Den allvarligaste följden av överspänning i enheten ”Laddpelare" är att enheten slutar fungera (alltså inte tillgänglig för laddning)

    à Därför ska alla punkterna i frågan besvaras med ”Nej”.

    Information/motivering: 

    om b.1: enheten används inte i ett medicinskt område eller en anläggning för säkerhetsändamål, följden av en överspänning i enheten ”laddpelare” påverkar därför inte människoliv.

    om b.2: enheten ”laddpelare” ser försörjer till följd av en överspänning inte för bortfall av en offentlig anordning eller ett kulturarv

    om b.3 till b.5: följden av överspänning i enheten ”laddpelare” har ingen ytterligare påverkan på affärs- och industriaktiviteter, på stora (halv-)offentliga byggnader eller enskilda personer i bostadsbyggnader.

    Därmed kan man dra följande slutsats:

    Om inga ytterligare krav å nätoperatörens sida ställs (se TAB eller liknande) finns det i Tyskland inga normgivande obligatoriska krav efter ett överspänningsskydd i laddstationerna.  För de fall då ett integrerat överspänningsskydd ändå krävs kan MENNEKES lämna en offert på detta! Kontakta oss om detta! 

    Alla dessa normer och riktlinjer finns på https://webstore.iec.ch

     

     

  • chargecloud – Vad är det?

    chargecloud erbjuder ert företag en flexibel och 

    modern Software-as-a-Service-lösning för administration av laddinfrastrukturen för elbilar, elbussar med mera. Insatserna från chargecloud står till förfogande för er som ”Software-as-a-Service” (SaaS). Du får genast tillgång till förbättringar och nya funktioner. För åtkomst till systemet är det tillräckligt med en aktuell webbläsare. 

    Mer information finns på : www.chargecloud.de

  • Allmänna frågor
    • Vad är fördelarna med elbilar?

      Fördelarna med elbilar kan sammanfattas i tre punkter: köra elektriskt är angenämt, billigt och bra för miljön!

      Många bilförare tycker att det är angenämt att köra en elbil, eftersom det är tyst, nästan inga vibrationer och kraftig acceleration. Man har alltid tillgång till hela vridmomentet i elbilar. Därmed har även små elbilar med låg effekt en enorm acceleration.

      I framtiden kommer elleverantörerna att erbjuda olika taxor för att ladda din bil. Om det finns för mycket överskottsenergi kan du dra nytta av det. Om du har en solcellsanläggning kan du köra "gratis" genom att du laddar bilen från batteriet med din egen solenergi.

      Du kör med energi från förnyelsebara källor. På så sätt ger du genom att köra en elbil ett personligt och viktigt bidrag till att bibehålla vår miljö och vår planets framtid.

      Det är billigare att köra på el, det är roligare och det är bra för miljön.

      Varför elektromobiliteten är framtiden ...

      Redan idag är elbilar utmärkta för daglig användning, till exempel för pendling till arbetet eller för att köra och handla. Utbyggnaden av laddinfrastrukturen pågår för fullt. I Tyskland finns det tusentals laddpunkter, de flesta i stadsområdena. Fram till år 2020 kommer en heltäckande offentlig laddinfrastruktur att vara installerad.

      Med ökande marknadspenetration kommer priserna på elbilar att fortsätta minska och komma ner till samma nivå som bilar med förbränningsmotorer. Dessutom ska man beakta att underhålls- och servicekostnaderna för elbilar är betydligt lägre. 

      Tack vare stora framsteg inom batteriforskning blir batterierna inte bara effektivare och lättare utan även billigare. Priset per kilowattimme kommer att fortsätta minska och räckvidden på elbilar kommer att bli ännu längre.

      Redan idag är elektromobilitet vanligt och är inte någon teknisk nyhet. Den har sin fasta plats i trafiken och syns allt mer. 

  • Elbilen
    • Vilka typer av kontakter finns det för elbilar?

      Världen över har totalt tre kontakttyper standardiserats av IEC (International Electrotechnical Commission) för laddning av elbilar med växelström. I Europa definieras den så kallade IEC-typ 2 som standard laddkontakt, med vilken man såväl kan ladda 230 V som 400 V.

      Från 2017 kommer dessa att användas på alla nya fordonsmodeller i Europa. Systemet utvecklades av MENNEKES i Tyskland.

      Från tiden innan man kom överens om en gemensam kontaktstandard finns det fortfarande elbilar som är utrustade med det så kallade IEC-typ 1-systemet. Det är i första hand fordon från Fjärran Östern eller USA.

      Dessutom stöter man fortfarande på SCHUKO- , CEE-Caravan- och HPC-anslutningar som endast kan användas för att ladda från 230 V-nät. För att ladda från 400 V AC stöter man ibland fortfarande på CEE-trefasanslutningsdon. På grund av den låga effekten tar det lång tid att ladda från 230 V. Hela laddningen av ett 20 kWh-batteri tar nästan sex timmar. Det är snabbare att ladda från 400 V AC. Vid en laddeffekt på 22 kW tar det ytterligare en timme att ladda.

      Det går ännu snabbare att ladda med likström. Vid 500 V och 100 A laddström (50 kW) är 20 kWh-batteriet fullt igen på bara 20 minuter. Arbetet med att utarbeta en gemensam norm för dessa anslutningar pågår fortfarande. Därför används fortfarande olika system, till exempel CHAdeMO-systemet och Combined Charging System (CCS) som baseras på IEC-typ 2-kontaktsystemet. Det senare kan användas såväl för laddning med växelström som snabbladdning med likström och är kompatibelt med det aktuella standardsystemet typ 2.

      Vilken räckvidd har en elbil?

      Räckvidden för en elbil beror på flera faktorer:

      • Batteriets kapacitet
        Följande gäller alltid: Ju större batterikapacitet desto större räckvidd

      • Fordonets specifika effekt
        Detta involverar inte bara maximal effekt utan den faktiskt behövda effekten som i sin tur beror på följande faktorer:

      • Tunga bilar behöver mer energi än lätta bilar

      • Ruttprofil
        Vid körning i backar och med hög hastighet är räckvidden lägre än vid samma körsätt på raka, plana sträckor

      • Körstil
        Kraftiga accelerationer och inbromsningar minskar räckvidden. Förutseende körning och normala accelerationer påverkar räckvidden positivt

      • Ytterligare förbrukare
        Uppvärmning och klimatsystem förbrukar också energi, därmed minskar även räckvidden.
        Moderna färddatorer beräknar återstående räckvidd relativt tillförlitligt och tar hänsyn till energiförbrukningen för all utrustning samt den tidigare körstilen.

      Så här beräknas räckvidden: Batterikapacitet ÷ förbrukning/100 km = räckvidd. Exempel: En batterikapacitet på 30 kWh och en förbrukning på 15 kWh/100 km ger en räckvidd på 200 km.

      Räcker den laddade energin för att komma dit jag ska?

      Räckviddsrädsla beskriver oron att bilen blir utan ström under körningen, att bilen stannar och det inte finns någon möjlighet att ladda. Med de aktuella räckvidderna på 120–160 km finns det ingen anledning att oroa sig för det. Laddinfrastrukturen byggs ständigt ut.

      Olika studier har visat att man i genomsnitt kör mellan 40 och 60 km per dag med en personbil. I Europa kör 80 % av befolkningen mindre än 80 km per dag. Bara 4 % av tyskarna kör dagligen mer än 160 km per dag. Dessutom står ett genomsnittligt fordon dagligen stilla i ungefär 23 timmar. Elbilar kan alltså laddas utmärkt överallt där de står.

      Du skulle i stället ställa dig frågan vart du vill köra? Hur ser ditt körbeteende ut en dag? 

      Den elektriska räckvidden är framförallt beroende av kapaciteten (i kWh), batteriets vikt, bilens koncept (plug-in- eller helelektrisk) samt accelerationen och hastigheten. Till exempel har Tesla S Limousine en räckvidd på 480 km vid normal belastning vid en batterikapacitet på 85 kWh. BMW i3 klarar i genomsnitt 160 km med 18,8 kWh. Volkswagen e-Golf kör 130–190 km helt på el med 24,2 kWh. 

      Vilken livslängd har en elbil?

      Batteriet är den komponent som avgör elbilens livslängd. 

      Numera finns det några tillverkare som lämnar upp till åtta års garanti på sina fordonsbatterier.
      De kan bytas ut till ett nytt batteri och därmed kan livslängden för en elbil vara lika lång som en bensindriven.

  • Laddinfrastrukturen
    • Var kan jag ladda?

      Du kan ladda överallt där du parkerar din bil.
      Med en elbil behöver du inte någon bensinstation utan använder din egen, privata eller en av de många offentliga laddstationerna.
      Du kan ladda bilen fullt hemma över natten eller på din arbetsplats. Dessutom byggs ständigt fler offentliga laddpunkter och snabbladdare upp. Med ett elavtal hos din elleverantör kan du ladda där.

      Hur betalar jag vid en offentlig laddpelare?

      Debiteringen på offentliga laddstationer sköts av operatören eller en roaming-partner. Beroende av leverantören erbjuds olika betalningssätt.

      Möjlighet 1: Du tecknar ett avtal med en mobilitetsleverantör som antingen själv driver laddstationerna eller som samarbetar med andra operatörer inom ramarna för ett roamingpartnerskap. Då kan du logga in på laddstationerna med leverantörens Smartphone-app och ladda bilen. Betalningen sker med det i avtalet överenskomna betalsättet.

      Möjlighet 2: Du skannar QR-koden som operatören har satt upp på laddstationen med din Smartphone. Alternativt kan du använda mobiltelefonens NFC-funktion eller mata in URL för en mobil webbsida i din webbläsare. 

      Då kan du starta laddningen efter att du har angett betalningssätt (t.ex. kreditkort) på en mobil webbsida. 

      Möjlighet 3: Alternativt till ovan nämnda smartphone-app (möjlighet 1) används idag även RFID-laddkort. Operatör och användare ska beakta dataskyddsriskerna innan de använder sådana kort. Ofta används därför dessa laddkort endast för kostnadsfria laddningar.

      Var får laddstationer sättas upp?

      Idag sätts laddstationer upp och används såväl på offentliga som på halvoffentliga och privata områden. I princip får laddstationer sättas upp överallt så länge de uppfyller bestämmelserna i ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen”. Förordningen reglerar de tekniska lägsta kraven på uppbyggnad och drift av offentligt tillgängliga laddpunkter för elbilar i Europa. Anslutningar till det offentliga nätet måste alltid godkännas av nätoperatören. För drift och energiekonomiskt enhetlig anslutning av laddstationen kan operatören även använda sig av tjänsteleverantörer.

      I halvoffentliga områden (t.ex. privat drivna parkeringshus och parkeringsplatser) och i privata områden får laddstationer sättas upp av fastighetsägaren. Även här använder ägaren ofta sig av tjänsteleverantörer.

      Innan hyresgästen sätter upp en laddstation i hyresegendomen måste den godkännas av ägaren.

      Vid val av uppställningsplats ska man förutom väder- och miljöpåverkan även ta hänsyn till risken för vandalism. 

      Uppställningsplatsen ska väljas så att trafikflödet inte påverkas av användningen av laddstationen.

      Kan bilens energi matas tillbaka till elnätet?

      I princip kan energi från bilen matas tillbaka till elnätet. Förutsättning för detta är att såväl bilens laddteknik som laddinfrastrukturen stödjer detta.

      I detta ligger även en stor risk för energipolitik just i samband med effektiv användning av förnyelsebar energi. På så sätt kan elbilar användas som buffertackumulatorer för förnyelsebar energi och jämna ut belastningstoppar i elnätet genom inmatning av energi från elbilar. 

      Idag utjämnas dessa belastningstoppar av kärnkraftverk eller kraftverk som drivs med fossila bränslen. När laddinfrastrukturen har byggts ut och elbilarna har fått stor utbredning skulle energiinjektion från elbilar vara avsevärt miljövänligare sätt att jämna ut belastningstopparna.

      Genom en lämplig programmering av bilens elektronik och användarspecifikationerna säkerställer man att fordonet alltid är tillräckligt laddat. För närvarande pågår fortfarande arbete med implementeringsmodeller och tester utförs i pilotprojekt.

      Vad måste jag tänka på om jag som ägare av en egendom, ett källargarage eller en offentligt tillgänglig parkeringsplats vill tillhandahålla en laddmöjlighet?

      Det krävs inte något särskilt godkännande för att sätta upp laddställen i eller på egna byggnader. 

      Dock gäller särskilda bestämmelser för källargarage, till exempel brandskyddsföreskrifterna i respektive region. En laddpelare på egen mark med offentlig tillgång måste godkännas av ansvarig myndighet. Genom en bygglovsansökan erhålls ett juridiskt godkännande. Offentligt tillgängliga laddpunkter måste dessutom uppfylla

      ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen”.

  • Laddningen
    • Vad kostar elen för att köra en elbil 100 km?

      Elkostnaderna per 100 km är avsevärt billigare än bensindrivna bilar.

      Exempel: En elbil har en elförbrukning på 15 kWh per 100 km. Om elkostnaden är 0,25 euro/kWh blir kostnaden 4,00 euro. 

      Med en förbränningsmotor med en förbrukning på 6,5 l/100 km och ett literpris på 1,35 € blir kostnaden 8,10 euro – alltså mer än dubbelt så mycket.

      Hur lång tid tar en laddning?

      Beroende av bilens effekt (jämförelse Tesla) laddas bilens batteri upp till 80 % på 30 minuter och därmed har du beroende av fordonsmodell mellan 350 och 380 km räckvidd.

      Grundläggande gäller: bilen laddar medan du sover, arbetar eller handlar. Därför spelar det ingen roll hur lång tid det tar att ladda.

      Det spelar större roll hur många kilometer du kör per dag och om du klarar denna distans med ett fullt batteri. För långa sträckor kommer det i framtiden att finnas snabbladdare längs motorvägarna.

      Kan jag ladda en elbil i eluttaget där hemma?

      I princip ja, dock är normala eluttag och ledningarna fram till dem är som regel inte konstruerade för varaktig belastning. Därför ska man endast ladda från ett normalt eluttag i nödfall.

      För normal laddning hemma rekommenderar vi uttryckligen att ladda med en laddpelare eller väggladdstation som är specialutvecklad för detta. De finns med olika laddeffekter.

      Vi rekommenderar en laddlösning med tillräckliga laddeffektsreserver. Därmed är du rustad för framtiden och kan ladda bilen snabbare och framförallt säkrare.

      Är det säkert att ladda under alla väderförhållanden?

      Elbilar kan laddas säkert även vid regn.

      Måste jag alltid ladda bilen fullt?

      Nej. Du kan ladda elbilen efter ditt strömbehov och du kan avbryta laddningen när som helst.

      Hur hittar jag de offentliga laddstationerna?

      Det är enklast med leverantörens smartphone-app.
      Då ser du även aktuell taxa och trafikinformation. De har ofta en inbyggd navigeringsfunktion.

      Via webbsidor, t.ex. www.uppladdning.nu kan du även hitta och lägga till laddstationer i närheten.

      Måste jag hålla parkeringsplatsen ledig vid laddpelaren?

      Om parkeringsplatser är markerade med en skylt "Elbilar under laddning" får dessa platser endast användas av elbilar för laddning.
      Om en bensin- eller dieseldriven bil blockerar parkeringsplatser som är markerade för elbilar agerar ordningsmakten målriktat mot felparkerarna.
      Den som oberättigat parkerar framför en laddpelare för elbilar straffas med parkeringsböter eller bogseras bort. Naturligtvis ska de landspecifika lagarna och trafikreglerna beaktas.

      Kan jag se hur mycket den laddade elmängden under laddningen?

      Om du kan se hur mycket el som har laddats beror på respektive laddsystem. Som regel summeras strömmen på laddpelarens mätare. 

      I en app för respektive laddsystem kan du se elförbrukningen för varje laddning.

      Vad händer om laddningen avbryts då och då?

      Det är inget problem om laddningen avbryts. Laddningen kan återupptas när som helst.

      Hur avslutar jag laddningen?

      Laddningen kan alltid avslutas i bilen. Några system kan även stoppas med en app eller genom att hålla RFID-kortet som användes för auktoriseringen framför pelaren igen.

      Vad händer om bilen laddas med mer/mindre effekt?

      Bilar och laddstationer är i båda fall uppåt- och nedåtkompatibla. Laddstationen meddelar maximal effekt till bilen, men bilen kan även klara lägre än denna effekt

      Vad händer om jag låter elbilen vara ansluten till laddboxen i flera dagar?

      Strömflödet upphör automatiskt av ett integrerat laddningshanteringssystem när batteriet är fulladdat.

      Uppstår det ytterligare kostnader eller skador om jag låter bilen vara ansluten till elnätet när den är fulladdad?

      Som regel orsakar en bestående strömanslutning inga kostnader eller skador när laddningen har slutförts. 

      I framtiden kommer den befintliga anslutningen dessutom att vara användbar till exempel för att förvärma bilen på vinter utan att använda ström från bilens batteri. Detta medför naturligtvis extra kostnader. Då uppstår visserligen kostnader.

  • Belastningsstyrning
    • Varför ska man använda belastningsstyrning? Vilka fördelar har belastningsstyrning?

      Med den ständiga utvecklingen av elektromobiliteten måste många elbilar laddas samtidigt. Detta ställer i sin tur krav på laddinfrastrukturen, som MENNEKES erbjuder lämpliga lösningar för.

      Så om framtida anställda, kunder och gäster vill ladda hos dig kommer det att uppstå effekttoppar medan laddningen sker. Under dessa tider bör en lämplig laddningseffekt vara tillgänglig. För att strömförsörjningen ska vara jämn och tillförlitlig krävs intelligent belastningsstyrning. Det garanterar driftsäkerheten och ökar laddpunkternas tillgänglighet.

      Så länge tillräcklig mycket ström finns tillgänglig för alla anslutna bilar kan de laddas med full effekt. Om summan av strömmen till alla använda laddningspunkter överstiger specifikationerna för det maximala strömvärdet griper MENNEKES belastningsstyrningssystem in.

      Laddströmmarna till de använda laddpunkterna reduceras. Det säkerställs att värdet på den inställbara lägsta strömmen inte underskrids vid någon laddpunkt. På så sätt garanterar MENNEKES produkter hög tillgänglighet och driftsäkerhet.

      Dessutom undviks även extremt dyra effekttoppar i strömförsörjningen.

      Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning

      Hur fungerar MENNEKES belastningsstyrning?

      För att dina laddsystem ska kunna integreras i belastningsstyrningen, måste de vara anslutna till samma så kallade "Accounting Control Unit (ACU)".

      En ACU fungerar därmed som gränssnitt mellan laddpunkterna och belastningsstyrningen. Den finns till exempel i MENNEKES eMobility-gateway eller i laddningssystemet ”Smart”.

      Om det finns tillräcklig effekt för anslutna elbilar krävs ingen reglering.

      MENNEKES-belastningsstyrning ingriper endast i laddningsströmmen för de enskilda laddningspunkterna om den totala strömmen överstiger den maximala strömmen som du ställt in. Därmed förhindras effekttoppar som kan uppkomma om många användare vill ladda sina bilar samtidigt.

      Dessutom säkerställer även systemet att en konfigurerad lägsta ström inte underskrids. Denna lägsta ström är permanent tillgänglig för alla anslutna bilar.

      Anordningen är väldigt enkel. 

      Installatören eller teknikern matar in tre parametrar via det lösenordskyddade webbgränssnittet:

      1. värdet för maximal nätanslutningsström och

      2. värdet för den reducerade nätanslutningsströmmen

      3. värdet för minsta laddströmmen

      Maximal ström kan vara ett strömvärde som operatören väljer fritt. Till exempel märkströmmen för säkringen i energifördelningen för den gemensamma matarledningen till laddpunkterna. 

      Denna maximala nätanslutningsström gäller för alla anslutna laddpunkter totalt och överskrids aldrig.

      Om det förutom laddningsstationerna finns andra konsumenter på samma försörjningsledning kan deras förbrukning reserveras genom att minska nätanslutningsströmmen. 

      Via en extern signal signaleras de övriga förbrukarnas behov. Systemet fördelar därefter den reducerade nätanslutningsströmmen. Därmed säkerställer belastningsstyrningen driftsäkerheten för alla anslutna enheter.

      Värdet på den lägsta strömmen gäller i lika hög grad för alla laddpunkterna. Med denna parameter kan operatören anpassa sin laddinfrastrukturen efter elfordonens minimikrav.

      Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

      Nya funktioner i MENNEKES belastningsstyrning?

      Våra funktioner ger dig möjlighet att automatiskt fördela belastningen över din hopkopplade laddinfrastruktur. Denna funktion är viktig om man till exempel har flera laddpunkter i drift.

      Den nya funktionen säkerställer automatiskt att de upptagna laddpunkterna behandlas lika med avseende på deras strömförsörjning. Med uppdateringen känner systemet automatiskt av när laddningen närmare sig slutet för ansluten elbil.

      Om systemet upptäcker att laddningen har slutförts frigör systemet den tidigare nödvändiga laddningseffekten till andra användare, utan att elbilens förare måste ingripa genom att ta ut kontakten. Den frigjorda elen fördelas automatiskt på de laddande bilarna i ordning som de anslöts.

      När de anslutna bilarna har laddats kan de även förses med el för ytterligare laddningscykler vid en senare tidpunkt.

      Därmed garanterar alltid systemet optimalt utnyttjande av totalt tillgänglig energi.

      För lokala nätverk utan en extern backend erbjuder MENNEKES ytterligare en ny funktion. Du definierar själv ”VIP-användare” inom den lokalt integrerade användaradministrationen.

      Efter auktorisationen utgör de en egen grupp när det gäller belastningsstyrning.

      Denna grupp bildar därmed en egen "reglerkrets" och behandlas prioriterat framför de övriga användarna. Därför är ett meningsfullt förhållande mellan användare och VIP-användare avgörande. Erfarenheten har visat att endast 20–30 % av alla fasta användare ska få VIP-status. Därmed har du möjlighet att upprätta exklusiva parkeringsplatser eller anpassa laddinfrastrukturen efter användarnas individuella behov.

      Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

      Vilka av MENNEKES laddsystem kan anslutas till belastningsstyrningen?

      Alla nätverkskompatibla laddsystem från MENNEKES kan anslutas till belastningsstyrningen:

      • AMTRON Xtra, Trend och Premium
      • Väggladdsystemen Premium och Smart
      • Laddpelarna Premium och Smart

      En blandad drift av dessa system är också möjlig. Dessa system sammankopplas med hjälp av en eMobility-gateway. 

      Networking Master Satellite Networking eMobility Gateway

      MENNEKES belastningsstyrning är integrerad i varje eMobility-gateway och kan ställas in av elinstallatören. Belastningsstyrningen från MENNEKES kan efterutrustas när som helst om du redan har en motsvarande laddinfrastruktur.


      Här kan du ladda ner broschyren om belastningsstyrning:

  • DIREKTIV 2014/94/EU
    • DIREKTIV 2014/94/EU – Vad är det?

      ”DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen” reglerar de tekniska lägsta kraven för uppbyggnad och drift av offentligt tillgängliga laddpunkter för elbilar.

      Den aktuella versionen finns här:

      http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

      Rättslig form: THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION

      Ikraftträdandedatum DIRECTIVE: 22 October 2014

      Viktigt: Kraven gällande vandalismskydd, skyddstyper, skyddsklasser, kalibrering, TAB, etc. behandlas inte av direktivet. För detta ska de gällande normerna beaktas.

      DIREKTIV 2014/94/EU – Vem gäller det för?

      Operatörer av offentligt tillgängliga laddpunkter

      Operatören äger egendomen eller har en jämförbar rättsposition till laddpunkten. 

      Laddpunktsoperatören ansvarar för drift av laddinfrastrukturen (funktion, underhåll, reparation mm.) och koordinerar energiekonomisk enhetlig anslutning till elnätet (nätanslutning, leverans mm.). 

      Han ska se till att det är möjligt för alla användare ladda vid laddpunkten. 

      Dvs. det måste vara möjligt att ladda utan att upprätta ett permanent avtal (elavtal) med operatören (enligt EU-direktivet ”samarbeta på ett icke-diskriminerande sätt med alla andra ägare eller driftsansvariga för laddningsstationerna”).

      Den aktuella versionen av direktivet:

      http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

      DRIEKTIV 2014/94/EU – Vilka laddpunkter gäller det för?

      • Offentligt tillgängliga normalladdningspunkter (laddeffekt upp till max. 22 kW)
      • Offentligt tillgängliga snabbladdningspunkter (laddeffekt som är högre än 22 kW)

      DIREKTIV 2014/94/EU – Krav på anslutningsdon

      Av driftskompatibilitetsskäl måste varje laddningspunkt minst utrustas med de anslutningsdo, typ 2 enligt standarden SS-EN 62196-2, utgåva december 2014. 

      Vid uppbyggnad av normala eller snabba laddningspunkter, där det är möjligt att ladda med likström, måste av driftskompatibilitetsskäl minst utrustas med de anslutningsdon av typ Combo 2 i enlighet med standarden SS-EN 62196-3, utgåva Juli 2012.

      Den aktuella versionen av direktivet:

      http://eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/?uri=celex%3A32014L0094

  • Professionell drift
    • Vem får ta betalt för ström?

      Här måste den nationella lagstiftningen beaktas.

      Vad är eMobility-gateway? Vad behöver jag för en professionell förvaltning och/eller roamingkompatibelt nätverk för laddinfrastrukturen?

      MENNEKES eMobility-gateway, antingen integrerad i en SMART laddstation eller som separat enhet, är den perfekta uppgraderingen för befintliga premium-system. 

      Upp till 16 laddpunkter kan kopplas samman med en gateway och anslutas till ett intelligent programsystem. 

      Det är kompatibelt med MENNEKES olika laddsystem och med många överordnade programvarusystem (Open Charge Point Protocol – OCPP-kompatibla). 

      Det har följande fördel: Vid en backend-anslutning blir de tillhörande mobildatakostnaderna lägre för varje laddpunkt!

      Nätverket implementeras därmed praktiskt, enkelt och kostnadsoptimerat.

      Dessutom erbjuder MENNEKES eMobility-gateway ännu mer:

      Integrerad MENNEKES belastningsstyrning för de anslutna laddpunkterna

      lokal användaradministration och transaktionslistor för lokalt nätverksansluten infrastruktur (ingen backend-anslutning)

      framtidssäker investering eftersom det är möjligt att bygga ut laddinfrastrukturen steg för steg

      även möjligt med systemövergripande sammankoppling (blanddrift) med laddpelare, väggladdstationer och AMTRON laddsystem

      Vad är EVSEID och EMAID? Varför behöver man dessa ID?

      För en bredd acceptans av elektromobiliteten är det absolut nödvändigt att slutkunderna har tillgång till en tillräckligt stor, diskrimineringsfritt tillgänglig infrastruktur. Förutsättning för alla åtkomst- och betalningsmetoder är entydiga kännetecken eller identifikation (ID) av den använda laddinfrastrukturen samt kunderna.

      (1) EVSEID (Electric Vehicle Supply Equipment ID) används av laddstationsoperatören för att entydigt identifiera sin laddinfrastruktur 

      (2) EMAID (e-Mobility Account Identifier) används av e-Mobility-leverantörer för att förse sina kunder med entydiga nummer för identifikation.

      I ISO 15118 förklaras syntax och uppbyggnad av ID.

      Standarden finns på https://webstore.iec.ch

  • Föreskrifter och tekniskt
    • Brandskydd i källargarage – finns det särskilda föreskrifter för laddning av elbilar?

      Vid laddning av elbilar bibehålls den ursprungliga användningen som garage.

      Till temat brandskydd finns det en EU-bestämmelse – UNECE R 100

      Regulation No 100 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) — Uniform provisions concerning the approval of vehicles with regard to specific requirements for the electric power train

      I denna bestämmelse anges följande punkter:

       

      • Genom laddningen uppstår inga ytterligare faror vid elbilarna .
      • Det krävs ingen särskild anordning av parkeringsplatserna för elbilar.
      • Det krävs inte något speciellt elektriskt frånkopplingsställe för brandkåren.

      Vad ska man tänka på vid planeringen av en elektrisk anläggning i byggnader med laddstationer? Vilka föreskrifter och rekommendationer finns?

      Detta gäller alltid: att de lokala kraven uppfylls måste i enskilda fall kontrolleras av elplanerare. Exempel på sådana riktlinjer är kraven i Garage- och byggnadsstadgarna för respektive lands eller elleverantörens eller nätoperatörens bestämmelser.

      Grundläggande kan alla följande minsta krav resp. rekommendationer uttalas för planeringen:

       IEC 60364-7-722 (i Tyskland: DIN VDE 0100-722):

      Denna norm ställer krav på uppförande av lågspänningsbrytare, speciellt för strömförsörjningen till elbilar.

      Denna norm är obligatorisk för den som upprättar anläggningen!

      Viktiga punkter är att beakta samtidighetsfaktorn när det gäller varaktig belastning (RDF = 1) eller användning av belastningsstyrningsfunktioner!

      Dessutom ställs krav på användningen av jordfelsbrytare.

      Alla dessa normer och riktlinjer finns på https://webstore.iec.ch

      Vilka jordfelsbrytare måste användas vid laddning av elbilar?

      IEC 60364-7-722 resp. DIN VDE 0100-722:

      Denna norm ställer krav vid uppförande av lågspänningsbrytare, särskilt för strömförsörjning av elbilar.

      Denna norm är obligatorisk för den som upprättar anläggningen!

      Kraven på användning av jordfelsbrytare är:

      Laddstation med ett uttag eller fordonskoppling enligt normserie IEC 62196 resp. SS-EN 62196 (alltså anslutningsdon av typ 1 resp. typ 2):

      Jordfelsbrytare (RCD) typ B

      eller

      Jordfelsbrytare (RCD) typ A i kombination med en lämplig anordning för avstängning av försörjningen vid likströmsfelströmmar > 6 mA.

      Även utgåva 3 av IEC 61851-1 (Electric vehicle conductive charging system - Part 1: General requirements) som publicerades februari 2017 innehåller detta krav.
      Alla dessa normer och riktlinjer finns på: https://webstore.iec.ch

      Vad ska beaktas när det gäller överspänningsskydd på laddstationer?

      När det gäller överspänningsskydd måste elektrikern åberopa följande betraktningssätt:

      a. IEC 60364-5-53 (i Tyskland: DIN VDE 0100-534) beskriver urvalet av riktiga överspänningsskyddsanordningar för tillämpningarna som beskrivs i IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443).

      De innehåller kraven för urvalet om upprättandet av ett sådant överspänningsskydd krävs i enlighet med IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443)

      b. Enligt IEC 60364-4-44 (i Tyskland: DIN VDE 0100-443) måste ett skydd ombesörjas vid transienta överspänningar om följderna påverkar:

      1. Människoliv

      2. Offentliga anordningar och kulturarv

      3. Närings- och industriaktiviteter

      4. Ansamlingar av personer

      5. Enstaka personer

      Följande fråga ställs: Har följderna av överspänningen i samband med en laddstation för elbilar effekter på ovan nämnda punkter b1 till b5?

      Svar:

      Den allvarligaste följden av överspänning i enheten ”Laddpelare" är att enheten slutar fungera (alltså inte tillgänglig för laddning)

      à Därför ska alla punkterna i frågan besvaras med ”Nej”.

      Information/motivering: 

      om b.1: enheten används inte i ett medicinskt område eller en anläggning för säkerhetsändamål, följden av en överspänning i enheten ”laddpelare” påverkar därför inte människoliv.

      om b.2: enheten ”laddpelare” ser försörjer till följd av en överspänning inte för bortfall av en offentlig anordning eller ett kulturarv

      om b.3 till b.5: följden av överspänning i enheten ”laddpelare” har ingen ytterligare påverkan på affärs- och industriaktiviteter, på stora (halv-)offentliga byggnader eller enskilda personer i bostadsbyggnader.

      Därmed kan man dra följande slutsats:

      Om inga ytterligare krav å nätoperatörens sida ställs (se TAB eller liknande) finns det i Tyskland inga normgivande obligatoriska krav efter ett överspänningsskydd i laddstationerna.  För de fall då ett integrerat överspänningsskydd ändå krävs kan MENNEKES lämna en offert på detta! Kontakta oss om detta! 

      Alla dessa normer och riktlinjer finns på https://webstore.iec.ch

       

       

  • chargecloud
    • chargecloud – Vad är det?

      chargecloud erbjuder ert företag en flexibel och 

      modern Software-as-a-Service-lösning för administration av laddinfrastrukturen för elbilar, elbussar med mera. Insatserna från chargecloud står till förfogande för er som ”Software-as-a-Service” (SaaS). Du får genast tillgång till förbättringar och nya funktioner. För åtkomst till systemet är det tillräckligt med en aktuell webbläsare. 

      Mer information finns på : www.chargecloud.de